FarbrorBosse

Häromdagen skrev jag ett frustrerat inlägg på klickerforum, i vilket jag beskrev hur tungt det börjat bli med Bosses rädsla för andra hundar, som yttrar sig i utfall samt flykt. Problemet är värst med framspringande, främmande hundar, och rädslan har nu spridit sig till att även bli en ovilja till skogspromenader. Nu har jag återigen fått hopp och det visar faktiskt redan resultat. Början på lösningen heter klassisk betigning. Ni som inte är bekanta med begreppet, i korta drag handlar det om att ett betingat stimuli ger en reflex, tex Pavlovs hundar, som brukar ges som exempel. En klocka som är förknippad med mat ringer, hundarna börjar salivera av att höra signalen. När vi klickar in våra hundar gör vi det också via klassisk betingning, dvs vi kopplar ihop ett ljud samtidigt som hunden får en godbit. När hunden sedan hör ljudet får den en reflexmässig förväntan på godbit ( eller annan belöning )

På detta sätt har vi påbörjat vår resa mot mer avslappnade hundmöten och tryggare hund.

Faktor 1

Förknippa åsynen av annan hund med mat. Var gång min hund får syn på annan hund matar jag honom frekvent med godbitar. Jag håller honom i halsbandet ( som tidigare är tränat med positiv förstärkning ) utan att säga något, bara matar. Detta kommer att pågå under lång tid innan jag ens börjar tänka på att plocka in det operanta och klickern. Som jag började tidigare så använde jag klickern var gång han tittade på en annan hund. Problemet visade sig bli större eftersom jag iochmed klicket förstärkte hans stridskänsla. För mig såg det ut som att han bara stod, men ett utfall kom som ett brev på posten efter det att jag klickat. Att börja jobba med klassisk betingning ger stor fördel i att jag inte kräver någon annan prestation av hunden än att han tar emot mitt godis. Jag bryr mig inte om vad han gör, om han står, sitter, eller spänner sig.

Faktor 2

Att hålla i halsbandet har flera funktioner. Dels ger det inget utrymme för utfall vilket eliminerar risken för att utfallet i sig blir förstärkt. Dels är det inlärt positivt från början, utanför matningen, att bli runtflyttad = godis, vilket gör att jag har möjlighet att flytta min hund och skapa större avstånd till den andra hunden, utan att det uppfattas som obehagligt. 

Faktor 3

Jag måste upprätthålla ett beskydd gentemot min hund genom att aldrig ge möjlighet till närkontakt från främmande hundar.

Faktor 4

Förknippa framspringande hundar med något positivt. Till detta använder vi hundkompisar Bosse känner sig bekväm med. Jag håller i halsbandet, matar med godis när han får se hundarna, ber väninnan släppa sina hundar och fortsätter att mata medan de kommer farande.

Faktor 5

Ge Bosse utrymmet i sitt hem då kända hundar kommer på besök. Via ett kompostgaller har jag skärmat av mellan sovrummet och ytterdörren, vilket gör att han kan se vilka som kommer, men slipper stirra upp sig och känna försvar i dörröppningen. Den besökande hunden har heller ej möjligheten att rusa på Bosse. Han blir utsläppt när han visar sig avslappnad. Godbitar kan kastas in innan utsläpp för avslappnad hund.

Faktor 6

Ge hunden möjlighet till snabb avreaktion genom tokrusning efter träning, hundmöten etc.