Belöning
Att jobba med tänket att belöna hunden för riktiga beteenden är inte alltid helt enkelt. Till en början kan det underlätta markant att ha en markör, tex en klicker, som exakt kan tala om när ett visst beteende är önskvärt, och som sedan följs av en åtråvärd belöning. Med klickern är det enormt viktigt att träna upp sin tajming. Det finns ett dokument kallat "Morgan Spectors 15 regler för träning med operant betingning" dessa hämtade med kunskap från bl.a Bob och Marian Bailey, fantastiska djurtränare. I detta står bl.a "du får vad du klickar för" vilket innebär precis det som menas, inte det man kanske tänkt klicka för. Läs mer om Bob Bailey här:
http://www.hsnp.com/behavior/index.html
Detta är saker jag fått lära mig genom min egna hund och också via litteratur, och duktiga människor kring ämnet.
* En belöning är vad HUNDEN upplever som belöning, inte du.
Detta innebär alltså att jag personligen inte kan belöna min hund med fysisk kontakt, tex kel och smek, där andra kan med sina hundar. Han finner det helt enkelt inte tillfredsställande, snarare lite halvjobbigt, och det forceras inte heller från min sida. Vissa anser att man inte ska arbeta med mat som belöning, och förklaringen brukar vara att man inte vill få sin hund beroende av godis. Eftersom jag inte förstår riktigt varför man ska begränsa sig i sina belöningar, samt med utgångspunkt att hunden har egoistiska intentioner, struntar jag helt enkelt i att lägga större vikt vid ett sådant uttalande. Visst finns det en risk med att bli en "godisautomat" om man inte sätter upp riktiga kriterier för hur man ska komma framåt i träningen, eller helt enkelt belönar för ofta, för onödiga småsaker. Men så kan man ju också undvika att hamna.
En uppdragbar råtta skojar man inte bort!
Med detta i åtanke kan man också tänka sig såhär, om hunden kan uppleva vad som helst som en belöning, varför är vi ofta så dåliga på att hitta dem? När det kommer till att hitta på olika straff är människor ofta mycket kreativa. Det kan vara allt ifrån att slänga nycklar i ändan på hunden, till att spruta vatten och knycka i koppel.
För bara ett par dagar sedan var jag hundvakt åt min systers boxertik. Vi fick koppelträna henne, boxern alltså, ganska intensivt, då hon är en fyraårig omplacering som inte gått i koppel överhuvudtaget hos sin första ägare. Vi kom snabbt underfund med vad hennes absolut bästa belöning var, att helt enkelt få bli lössläppt. Detta fick hon var gång hon bara gått fint ett par meter, och poletten började helt plötsligt trilla ner.
* En belöning ska komma med rätt frekvens.
Detta innebär att man måste lära sig känna in hur ofta det är läge att belöna ett beteende. Precis i början av en inlärning behövs ganska frekventa belöningar, dels för att hunden inte ska tappa motivation, dels att tala om att den hela tiden är på rätt väg. Detta upplever jag framförallt som viktigt då man shejpar fram beteenden. Håller man för hög frekvens däremot och belönar för mycket småduttiga beteenden som hunden redan är duktig på, finns där också risk att man tappar hundens motivation. Den blir helt enkelt för dåligt sugen att motprestera och det kan bli svårare att försöka toppa redan erbjuden bra belöning. Balans.
* En belöning ska graderas efter motprestation.
Med detta menar jag att man kan välja hur attraktiv belöning man använder beroende på typ av träning och tillfälle. En torrfoderkula kanske är en bra motivator inomhus vid få störningar, med en hund som kan ett beteende hyfsat. Medan kattmaten kan åka fram vid nyinlärning i svårare störning, och/eller svårare utförande. Dels kan man variera hur attraktiv belöningen är, och dels kan man dela ut som vissa kallar det "jackpots", vilket innebär att man ger hunden en extra bra belöning vid extra bra motprestation.
Hand i hand med detta går också vikten av att sätta upp riktiga kriterier, dvs vad hunden ska utföra för att få sin belöning. Här förlängs ofta naturligt tiden mellan belöningarna eftersom man begär längre beteendekedjor. Även här är det viktigt att få till en bra balans och lagom takt i höjning av kriterierna, eller kraven om man så vill.
* En belöning hjälper vid vissa tillfällen och stjälper vid andra.
Om man ska träna en specifik sak kan det vara bra om man funderar ut vad som kan vara lämplig belöning i olika tempon tex. Långsam föda, tex hårda torrfoderkulor kanske inte är att föredra om man ska träna en blixtsnabb inkallning, då det kan verka nedvarvande eftersom hunden måste tugga sig igenom den ( om man inte har en som sväljer allt helt då förstås ) Då kan det vara bättre att plocka fram tennisbollen som kan kastas som jaktutlösare och tempohöjare. Detta är såklart också beroende på vad man har för typ av hund. Har man en hund som är lättstressad kanske torrfoder är absolut lämpligt istället för hetsiga lekar.
Samma sak åt andra hållet, en tennisboll som belöning kanske inte är en höjdare i platsliggningen, som ju ska vara ett samlat, fokuserat och "långsamt" moment. Naturligtvis finns det undantag och de som kan styra det där bättre än vad jag kan, men jag upplever det lättare att tänka på just snabba och långsamma belöningar.
* En belöning kan vara variabel
Eller snarare, ska vara, kan jag tycka. Om man arbetat med ett moment under en tid och hunden börjar bli duktig på det, kan man variera vilka gånger man ger belöning och inte. Säg att man ger var tredje gång, och sedan varannan, för att ge var femte. Det har bevisats att beteendet förstärks ytterligare genom variabel belöning, det är därför tiggande kan vara svårt att bli av med, det brukar vara mycket variabelt. Fick en bra jämförelse med varför människor blir spelberoende, just därför att de vet att de KAN vinna, men att de inte gör det varje gång, det i sig ökar motivationen att fortsätta. Precis likadant fungerar det i hundsammanhang.
Motsatsen till belöning heter ju då såklart utebliven belöning. För mig tog det en stund innan jag faktiskt vågade låta min hund misslyckas några gånger. Självklart är det alltid viktigt att sätta upp så bra förutsättningar som möjligt för att hunden SKA lyckas, men jag upplever nu också att det kan vara en fördel om hunden faktiskt gör fel några gånger under ett träningspass. Min hund har kan ta till gnäll och pip om han inte lyckas med uppgiften så snart som möjligt. Mina missar, som jag ser det, var att jag dels inte höjde kriterierna, dels att inte låta honom misslyckas, som följd på det första, och dels att vara dålig på att presentera all information så rent som möjligt. Det har blivit betydligt bättre, men fortfarande kan han bli otålig inför att behöva vänta en stund innan.
Ibland är det roligast att bli jagad
Och ibland att få jaga
http://www.hsnp.com/behavior/index.html
Detta är saker jag fått lära mig genom min egna hund och också via litteratur, och duktiga människor kring ämnet.
* En belöning är vad HUNDEN upplever som belöning, inte du.
Detta innebär alltså att jag personligen inte kan belöna min hund med fysisk kontakt, tex kel och smek, där andra kan med sina hundar. Han finner det helt enkelt inte tillfredsställande, snarare lite halvjobbigt, och det forceras inte heller från min sida. Vissa anser att man inte ska arbeta med mat som belöning, och förklaringen brukar vara att man inte vill få sin hund beroende av godis. Eftersom jag inte förstår riktigt varför man ska begränsa sig i sina belöningar, samt med utgångspunkt att hunden har egoistiska intentioner, struntar jag helt enkelt i att lägga större vikt vid ett sådant uttalande. Visst finns det en risk med att bli en "godisautomat" om man inte sätter upp riktiga kriterier för hur man ska komma framåt i träningen, eller helt enkelt belönar för ofta, för onödiga småsaker. Men så kan man ju också undvika att hamna.
En uppdragbar råtta skojar man inte bort!
Med detta i åtanke kan man också tänka sig såhär, om hunden kan uppleva vad som helst som en belöning, varför är vi ofta så dåliga på att hitta dem? När det kommer till att hitta på olika straff är människor ofta mycket kreativa. Det kan vara allt ifrån att slänga nycklar i ändan på hunden, till att spruta vatten och knycka i koppel.
För bara ett par dagar sedan var jag hundvakt åt min systers boxertik. Vi fick koppelträna henne, boxern alltså, ganska intensivt, då hon är en fyraårig omplacering som inte gått i koppel överhuvudtaget hos sin första ägare. Vi kom snabbt underfund med vad hennes absolut bästa belöning var, att helt enkelt få bli lössläppt. Detta fick hon var gång hon bara gått fint ett par meter, och poletten började helt plötsligt trilla ner.
* En belöning ska komma med rätt frekvens.
Detta innebär att man måste lära sig känna in hur ofta det är läge att belöna ett beteende. Precis i början av en inlärning behövs ganska frekventa belöningar, dels för att hunden inte ska tappa motivation, dels att tala om att den hela tiden är på rätt väg. Detta upplever jag framförallt som viktigt då man shejpar fram beteenden. Håller man för hög frekvens däremot och belönar för mycket småduttiga beteenden som hunden redan är duktig på, finns där också risk att man tappar hundens motivation. Den blir helt enkelt för dåligt sugen att motprestera och det kan bli svårare att försöka toppa redan erbjuden bra belöning. Balans.
* En belöning ska graderas efter motprestation.
Med detta menar jag att man kan välja hur attraktiv belöning man använder beroende på typ av träning och tillfälle. En torrfoderkula kanske är en bra motivator inomhus vid få störningar, med en hund som kan ett beteende hyfsat. Medan kattmaten kan åka fram vid nyinlärning i svårare störning, och/eller svårare utförande. Dels kan man variera hur attraktiv belöningen är, och dels kan man dela ut som vissa kallar det "jackpots", vilket innebär att man ger hunden en extra bra belöning vid extra bra motprestation.
Hand i hand med detta går också vikten av att sätta upp riktiga kriterier, dvs vad hunden ska utföra för att få sin belöning. Här förlängs ofta naturligt tiden mellan belöningarna eftersom man begär längre beteendekedjor. Även här är det viktigt att få till en bra balans och lagom takt i höjning av kriterierna, eller kraven om man så vill.
* En belöning hjälper vid vissa tillfällen och stjälper vid andra.
Om man ska träna en specifik sak kan det vara bra om man funderar ut vad som kan vara lämplig belöning i olika tempon tex. Långsam föda, tex hårda torrfoderkulor kanske inte är att föredra om man ska träna en blixtsnabb inkallning, då det kan verka nedvarvande eftersom hunden måste tugga sig igenom den ( om man inte har en som sväljer allt helt då förstås ) Då kan det vara bättre att plocka fram tennisbollen som kan kastas som jaktutlösare och tempohöjare. Detta är såklart också beroende på vad man har för typ av hund. Har man en hund som är lättstressad kanske torrfoder är absolut lämpligt istället för hetsiga lekar.
Samma sak åt andra hållet, en tennisboll som belöning kanske inte är en höjdare i platsliggningen, som ju ska vara ett samlat, fokuserat och "långsamt" moment. Naturligtvis finns det undantag och de som kan styra det där bättre än vad jag kan, men jag upplever det lättare att tänka på just snabba och långsamma belöningar.
* En belöning kan vara variabel
Eller snarare, ska vara, kan jag tycka. Om man arbetat med ett moment under en tid och hunden börjar bli duktig på det, kan man variera vilka gånger man ger belöning och inte. Säg att man ger var tredje gång, och sedan varannan, för att ge var femte. Det har bevisats att beteendet förstärks ytterligare genom variabel belöning, det är därför tiggande kan vara svårt att bli av med, det brukar vara mycket variabelt. Fick en bra jämförelse med varför människor blir spelberoende, just därför att de vet att de KAN vinna, men att de inte gör det varje gång, det i sig ökar motivationen att fortsätta. Precis likadant fungerar det i hundsammanhang.
Motsatsen till belöning heter ju då såklart utebliven belöning. För mig tog det en stund innan jag faktiskt vågade låta min hund misslyckas några gånger. Självklart är det alltid viktigt att sätta upp så bra förutsättningar som möjligt för att hunden SKA lyckas, men jag upplever nu också att det kan vara en fördel om hunden faktiskt gör fel några gånger under ett träningspass. Min hund har kan ta till gnäll och pip om han inte lyckas med uppgiften så snart som möjligt. Mina missar, som jag ser det, var att jag dels inte höjde kriterierna, dels att inte låta honom misslyckas, som följd på det första, och dels att vara dålig på att presentera all information så rent som möjligt. Det har blivit betydligt bättre, men fortfarande kan han bli otålig inför att behöva vänta en stund innan.
Ibland är det roligast att bli jagad
Och ibland att få jaga
Kommentarer
Postat av: Anki och Rut
Det är en fin balans gång att våga låta hunden "misslyckas". Har själv svårt för det , tur att jag tränar för en bra instruktör som kan påminna mig. Min hund blir ännu mer sugen på momentet efter ett misslyckande (då jag inte begär lika lång "sitt kvar tid") tex om det är det vi tränat. Hon blir liksom "snabbare" och mer förväntans full känns det som. //Anki
Postat av: Ida
Hej! Jag får svara dig såhär, kommer tyvärr inte in på din sida. Ja, det är guld värt att hitta någon som man tycker är br att träna för. Ja, det kan bli så, att förväntan ökar.
Postat av: Ida
Hej igen Anki! Kom att tänka på att jag glömt lägga in det som du beskriver, variabel belöning, men nu finns det med. Jättekul att ni hittat hit! Hoppas få se din sida snart.
//Ida & Co
Postat av: Anki och Rut
Provar om inte detta funkar bättre.....//Anki
Trackback
