Ledarskap - schmedarskap
Få uttryck är väl så omdiskuterat, har stötts, blötts och vrängts ut och in som just ledarskap. Vissa menar att ledarskap erhålls genom ökad aggression gentemot hunden eller via sociala straff, "hunden ska veta sin plats i hierarkin", medan andra menar att det bygger på att inge förtroende. Det finns lite olika förklaringar som jag hört, varför man ska använda sig av det förstnämnda.
1 hunden ska vara lägst ner på rangskalan, den vill ständigt klättra
2 att trycka till varandra om platser i hierarkin är naturligt "så gör hunddjuren"
3 mamma hund fostrar sina valpar genom diverse nyp och tillsägelser
4 hunden ska respektera dig, det är DU som bestämmer
5 hunden ska uppleva "himmel eller helvete" då den gör rätt eller fel
6 hunden får större trygghet genom regler
Genast känner jag lust till att luska i dessa "förklaringar" och varför det anses vara det riktiga i flera sammanhang.
Min frågeställning kring det första "argumentet" blir; kan en hierarki existera över rasgränser, dvs vi som tillhör olika arter, vad säger att det skulle finnas en rangskala över huvudtaget. Är aggression vidare något som svetsar samman individer eller verkar det avståndsökande? Jag skulle vilja svara det sistnämnda.
2. Om aggression verkar frånstötande, verkar inte detta i motsatt syfte? Är det en sund flock som ständigt använder aggression i konflikter? Här ställer jag mig också frågan, hur kan vi någonsin efterlikna hunddjuret, och ska vi göra det?
3. Här anser jag att man blir väldigt statisk i sitt uttryck där man menar att alla hundmödrar skulle agera likadant i alla lägen och alltid med hot eller aggression. Det har vid flertalet observationer visat sig att det snarare förhåller sig tvärtom, att hundmödrar ofta har ett otroligt tålamod med sina små. Återigen, varför ska vi försöka efterlikna en hund, när vi inte är någon?
4. Att få bestämma tillhör, som jag fortfarande anser alla individers rätt, så även hundens. Med detta inte menat att hunden styr alla situationer, men har en del i gruppen. Att alltid bestämma, gör det en till ledare eller tyrann?
5. Att trycka till någon i ett felaktigt agerande bidrar även här, anser jag, med en avståndsökning i gruppen.
6. Regler i all ära, men i detta fall menas det genom att ständigt ha "en tumme i ögat" på sin hund, att aldrig lita på att den själv kan ta riktiga beslut etc. Igen, är man en ledare om man måste hålla nere en annan individ, eller bottnar det i rädsla?
Det här är hur jag vill se på ett ledarskap, om det ens ska få heta så längre:
* En ledare har erfarenhet av var resurser finns och tar initiativ till aktiviteter.
* En ledare agerar inte med aggression över småsaker, det är först när det är riktig fara och färde, och då främst för hot utanför gruppen.
* En ledare är trygghet och stabilitet. Rädsla är en icke fördelaktig egenskap hos en ledare.
* En ledare har inte ett ständigt behov av att få bestämma. Tar exemplet med en ledarvarg som kanske vill förflytta sig, men som inte får med sig gruppen just då. Denne pockar inte på att de andra ska vara honom till lags, utan försöker istället en stund senare.
* En ledare inser vikten av att ha starka, friska individer med olika förmågor. En förmåga som skadas eller hålls tillbaka utgör ingen hjälpfunktion alls till gruppen.
Dock är jag inte ett dyft intresserad av ledarskapstankar när jag tränar hund. Jag väljer att träna utifrån det jag kan se, inte det som jag bara kan gissa mig till finns i hundens huvud.
