Träningsdagbok 25-28/9
Det var ett tag sedan jag skrev någon träningsdagbok, så nu får det lov att bli av. .
25/9
Måndagen var ju kursdag och tisdagen tillägnades markträning på hemmaplan samt en lång skön skogspromenad. Bosse hade en av sina knasdagar där han är spökig för det mesta, spänd och spanig på promenaden. Jag har upptäckt att det finns egentligen inte så mycket jag kan göra, förutom att inte bekräfta honom för hans nojjiga beteende, eftersom dagen efter har han ofta vänt på en hand. Tyvärr smittar det ju av sig i allting annat vilket gjorde att vi inte fick till någon särskilt bra träning, utan han var oerhört lättstörd av "saker" runt omkring trots att det är ett av de gamla hederliga träningsställena. Jag vet ju att jag inte ska ge mig på att träna när han har sådana dagar men det kliar ju så hemskt i fingrarna. =)
26/9
Idag fick jag tillbaka min hund! Glad, pigg, nyfiken, sprallig och träningssugen. Allt som det brukar vara. Vi fortsätter att markträna, skicka runt träd, med nu ökat avstånd, det går finfint och jag berömmer och belönar bättre än aldrig förr tydligen eftersom han jobbar bättre och bättre. Jag är snart sugen på att pröva att skicka runt ett träd, göra ett framförbyte och skicka runt ett mittemot, men hejdar mig ett litet tag till.
Vi jobbar också vidare med "ut"-snurren i bakombytena, det fungerar mycket bra och jag kan nu skicka honom från båda mina sidor ut vänster och ut höger. Det enda är att jag märker vad fjuttigt det känns med liten hund, jämfört om man tittar på Jenny som kör BC som måste ta ut svängar etc mer för att hunden ska få plats. Det problemet har vi inte riktigt här. =)
27/9
Dagen inleds med en lång skön promenad i skogen tillsammans med väninna och hennes två hundar. Strosandet fick dock övergå i powerwalk då sambon plötsligt ringde på mobilen och ville ha hem mig på 10 minuter ( på en sträcka som tar kanske 25 ) för att hjälpa till med en bänkskiva till köket. Under promenaden fick Bosse ut i terrängen och leta reda på sin älskade gummiapport. Han var riktigt på hugget så jag skickade honom säkert runt 10 gånger ut i den värsta terräng jag kunde hitta. Flåsande, med tungan hängande på sidan och överlycklig kom han tillbaka och den nästan lös ur ögonen "IGEN!"
Resterande dagen tränade vi på bakombytessnurrar, och jag har nu lagt in att jag går i en ring ( han ska vara på utsidan ) Det enda jag klurar på är hur jag ska få ut honom längre ut från mig och inte gå så tätt. Det är ju liksom poängen att jag ska kunna "vända" honom när han går där ute i ringen runt mig. Har lite klur på att köra en lång bambupinne ( blompinne ) som targetstick som jag har här hemma, och då tänker jag såhär. Eftersom han ska följa handen och lyssna på mitt "ut"-kommando så kanske det förstör det genom att han istället ska fokusera på att följa bambupinnen, som ju blir en förlängd arm kan man säga. Tar man då successivt bort blompinnen kommer han ju antagligen bara lyssna på mitt "ut"-kommando, och inte fokusera på min hand. Men om jag kör varannan gång att säga "ut" och varannan gång att vara tyst men sträcka ut leadhanden ( som blompinnen ) kan det då fungera? Då borde han till slut inte bli så beroende av mitt kommando, utan kan båda tecknen. Ett experiment som jag får rapportera vidare om.
28/9
Långpromenad och markträning. Vi fortsätter traggla på skickande runt träd och det fungerar mycket bra och jag ökar avståndet stadigt. Bosse har busat med lite hundkompisar. Trött matte denna dag så kvällen gick åt att läsa agilityböcker och dricka rödvin.
25/9
Måndagen var ju kursdag och tisdagen tillägnades markträning på hemmaplan samt en lång skön skogspromenad. Bosse hade en av sina knasdagar där han är spökig för det mesta, spänd och spanig på promenaden. Jag har upptäckt att det finns egentligen inte så mycket jag kan göra, förutom att inte bekräfta honom för hans nojjiga beteende, eftersom dagen efter har han ofta vänt på en hand. Tyvärr smittar det ju av sig i allting annat vilket gjorde att vi inte fick till någon särskilt bra träning, utan han var oerhört lättstörd av "saker" runt omkring trots att det är ett av de gamla hederliga träningsställena. Jag vet ju att jag inte ska ge mig på att träna när han har sådana dagar men det kliar ju så hemskt i fingrarna. =)
26/9
Idag fick jag tillbaka min hund! Glad, pigg, nyfiken, sprallig och träningssugen. Allt som det brukar vara. Vi fortsätter att markträna, skicka runt träd, med nu ökat avstånd, det går finfint och jag berömmer och belönar bättre än aldrig förr tydligen eftersom han jobbar bättre och bättre. Jag är snart sugen på att pröva att skicka runt ett träd, göra ett framförbyte och skicka runt ett mittemot, men hejdar mig ett litet tag till.
Vi jobbar också vidare med "ut"-snurren i bakombytena, det fungerar mycket bra och jag kan nu skicka honom från båda mina sidor ut vänster och ut höger. Det enda är att jag märker vad fjuttigt det känns med liten hund, jämfört om man tittar på Jenny som kör BC som måste ta ut svängar etc mer för att hunden ska få plats. Det problemet har vi inte riktigt här. =)
27/9
Dagen inleds med en lång skön promenad i skogen tillsammans med väninna och hennes två hundar. Strosandet fick dock övergå i powerwalk då sambon plötsligt ringde på mobilen och ville ha hem mig på 10 minuter ( på en sträcka som tar kanske 25 ) för att hjälpa till med en bänkskiva till köket. Under promenaden fick Bosse ut i terrängen och leta reda på sin älskade gummiapport. Han var riktigt på hugget så jag skickade honom säkert runt 10 gånger ut i den värsta terräng jag kunde hitta. Flåsande, med tungan hängande på sidan och överlycklig kom han tillbaka och den nästan lös ur ögonen "IGEN!"
Resterande dagen tränade vi på bakombytessnurrar, och jag har nu lagt in att jag går i en ring ( han ska vara på utsidan ) Det enda jag klurar på är hur jag ska få ut honom längre ut från mig och inte gå så tätt. Det är ju liksom poängen att jag ska kunna "vända" honom när han går där ute i ringen runt mig. Har lite klur på att köra en lång bambupinne ( blompinne ) som targetstick som jag har här hemma, och då tänker jag såhär. Eftersom han ska följa handen och lyssna på mitt "ut"-kommando så kanske det förstör det genom att han istället ska fokusera på att följa bambupinnen, som ju blir en förlängd arm kan man säga. Tar man då successivt bort blompinnen kommer han ju antagligen bara lyssna på mitt "ut"-kommando, och inte fokusera på min hand. Men om jag kör varannan gång att säga "ut" och varannan gång att vara tyst men sträcka ut leadhanden ( som blompinnen ) kan det då fungera? Då borde han till slut inte bli så beroende av mitt kommando, utan kan båda tecknen. Ett experiment som jag får rapportera vidare om.
28/9
Långpromenad och markträning. Vi fortsätter traggla på skickande runt träd och det fungerar mycket bra och jag ökar avståndet stadigt. Bosse har busat med lite hundkompisar. Trött matte denna dag så kvällen gick åt att läsa agilityböcker och dricka rödvin.
Kommentarer
Postat av: Agneta
Tack för berömmet! Jag har en Fujifilm Finepix S9600, ingen systemkamera altså. Men det finns fortfarande miljoner finesser på den som jag borde lära mig att hantera. Kul att läsa din träningsblogg!
Trackback
